Här hittar du vår krisgrupp, hur ni i distrikten och i den enskilda föreningen kan jobba med krishantering, samt viktiga tips och kontakter.

Detta är Svenska Curlingförbundets Krishanteringsdokument.

Här hittar du vår krisgrupp, hur ni i distrikten och i den enskilda föreningen kan jobba med krishantering, samt viktiga tips och kontakter.

Gå igenom dokumentet och sprid det i er klubb, samt se till att ha er egen krisgrupp. Det är bättre att vara proaktiv och redo än att överraskas utan en tydlig plan.

Om ni vill ha hjälp med er krisplan kan ni kontakta Sara Carlsson på förbundet: sara.carlsson@curling.se

Vad är en kris?
Många associerar kriser enbart med olyckor. Det kan också uppstå ur mindre allvarliga situationer som sedan får större konsekvenser för organisationen. Till exempel kan detta innebära negativ publicitet i media eller allmän ryktesspridning. Kriser kan orsakas av fusk som doping eller skattefusk. Det kan även handla om översitteri, förskingring, sexuellt utnyttjande, pennalism, elitiserad barnidrott och mycket annat.

Diskutera tänkbara kriser i er klubb och anpassa krisplanen efter er verksamhet så är ni redo i det fall olyckan skulle vara framme.

Krishantering för förbundet

Svenska Curlingförbundets krisgrupp:

Informatör: Sara Carlsson
E-post: sara.carlsson@curling.se | Tel. 072 701 19 86
Informatören sammanställer aktuellt händelseförlopp och kunskapsläge. Informatören ansvarar även för att skriftligen informera aktuell klubb och styrelsen.

Press- och mediakontakter: Sara Carlsson och Fredrik Lindberg

E-post: sara.carlsson@curling.se | Tel. 072 701 19 86
E-post: fredrik.lindberg@curling.se | Tel. 076-303 77 72

Mediekontakten sköter alla kontakter med tidningar, radio, tv,
nyhetsbyråer och webbtidningar.

Psykosocialt ansvarig: Anders Eskilsson
E-post: anders.eskilsson@hotmail.com | Tel. 070 672 62 96

Den psykosocialt ansvariga planerar formerna för det psykologiska/medicinska omhändertagandet. Först kontaktas närmast berörda, i andra hand övriga. Vid behov av krisstöd hänvisar vi dagtid i första hand till primärvården. Nätter och helger till akutvården.

Den psykosocialt ansvarige beslutar om eventuella vidare kontakter med anhöriga och om eventuella hembesök.

Administratören ansvarar för aktuella telefonlistor över involverade personer och för även en journal där alla händelser/insatser beskrivs kortfattat med angivande av tid. Administratören samordnar telefonpassning på förbundets kansli och ansvarar för att motsvarande listor upprättas över deltagare, ledare och anhöriga vid resor.

Resurspersoner:

Ordförande SCF: Michael Marklund,
E-post: michael.marklund@curling.se tel. 070 571 65 62
Juridikfrågor: Håkan Rudström.
hakan.Rudstrom@lindahl.se, tel. 0707 17 16 28

Trygg idrott: Sara Carlsson, E-post: sara.carlsson@curling.se 072 701 19 86
Medicin: Ingrid Meldahl tel. 070-5200176
Antidoping: Ingrid Mehldal tel. 070-5200176 och
Sofie Sidén, e-post sofie_siden@hotmail.com

Arbetsgång för krisgruppen: Den som blir kontaktad ansvarar för att skapa telefonkedja till övriga i gruppen.

Trygg idrott

Svenska Curlingförbundet och curlingföreningar ska arbeta efter riktlinjerna för barn- och ungdomsidrott. Länk till annan webbplats.

Vid brott eller misstänkt brott mot riktlinjerna

Vid brott mot riktlinjerna eller om det finns oro/misstankar om brott mot riktlinjerna, så är det främst organisationens styrelse som ska kontaktas. Om det gäller förening och det finns hinder för att ett ärende ska hanteras av styrelsen, finns följande resurser:  

1. Idrottskontakten för curling hos ert RF-SISU distrikt.  Länk till annan webbplats.
2. Svenska Curlingförbundet, ansvarig för trygg idrott: sara.carlsson@curling.se eller telefon 072 701 19 86
3. Om ärendet inte kan hanteras av förening, curlingförbundet eller RF-SISU distriktet, finns också en Idrottsombudsman. Länk till annan webbplats. 

Den som vill anmäla brott eller misstänkt brott mot riktlinjerna i förbundets verksamhet kan få råd i följande steg: 

1. Sakkunnig i barn- och ungdomsfrågor för curling hos ert RF-SISU distrikt.  Länk till annan webbplats.
2. Riksidrottsförbundets Idrottsombudsman. Länk till annan webbplats. 

Utdrag ur belastningsregistret

Både förening och förbund ska begära utdrag ur belastningsregistret för samtliga ledare och anställda som är i kontakt med barn- och ungdomar på förbundets/föreningens uppdrag. Detta görs i början av varje säsong eller inför aktuellt uppdrag. 

Om registerutdraget inte är tomt

Lagen säger inget om hur en förening ska agera om personen har begått något brott som syns i registerutdragen. Barnets främsta ska vara vägledande för alla beslut. 

Om registerutdraget visar domar som rör sexualbrott, barnpornografibrott, mord, dråp och olaga tvång får de av styrelsen utsedda ta ett samtal med personen och förklara att arbete med barn inte är lämpligt med den historiken. 

Om detta sker i förening, kan ni få stöd i samtalet genom RF/SISU-distriktets sakkunniga i barn- och ungdomsfrågor, eller RF:s idrottsombudsman. För övriga brott kan de av styrelsen utsedda öppna upp för en dialog i föreningen och med personen i fråga om lämpligheten med att arbeta med barn.

I Riktlinjer för Barn- och ungdomsidrott Länk till annan webbplats. under riktlinje 1 Skapa trygg och välkomnande miljöer finns följande text:

Till exempel artikel 19 som poängterar att barn och unga ska skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, inklusive sexuella övergrepp. Denna rätt till skydd och vikten av en trygg miljö understryks i idrottens värdegrundsprinciper om rent spel och glädje och gemenskap.

Krishantering för klubben

Krisgrupp. Skapa en krisgrupp med namn, telefonnummer och e-postadresser som kan kontaktas när en olycka inträffar. Ni kan utgå från förbundets roller som finns ovan. Dessa personer ska även finnas redo för kriser som skapar massmedialt intresse.
Utbildning. Det ni som klubb kan göra är dels att utbilda era medlemmar.

• Att sprida detta dokument kan vara en start. Se även till att alla vet vilka personer som ingår i er krisgrupp.
• Inventera olycksrisker i den löpande verksamheten och vid nya arrangemang
• Kontrollera skyddsanordningar och säkerhetsföreskrifter vid arrangemang.
• Informera samtliga inblandade ledare och vid behov aktiva om säkerhetsföreskrifter och skyddsanordningar.
• Informera publik om säkerhetsanordningar och föreskrifter.
• Ta fram ert material för krishantering
• Sök samverkan med och hjälp av samhällets resurser för krishantering och förebyggande arbete. Exempel: Skyddsnätet, Röda korset och kommunens Posomgrupp (psykiskt och socialt omhändertagande).

Viktiga telefonnummer
Inkludera följande telefonnummer i er krisplan:

• Larm: 112
• Närmaste akutsjukhus
• Närmaste vårdcentral, plus öppettider
• Polis, ej brådskande
• Krisgruppen
• Jourhavande präst i kommunen
• Posomgrupp i kommunen.

Posom står för psykiskt och socialt omhändertagande. Gruppen är sammansatt av personal från skolan, primärvården, kyrkan, socialtjänsten, polis och räddningstjänst. Vid större olyckor ska ditt akutsjukhus aktivera sin PKL-grupp. Det står för Psykotraumatisk katastrofledning.

Försäkringar

Curlingens medlemmar har en olycksfallsförsäkring via Folksam. Den gäller när ni idrottar i föreningens verksamhet och ger ett grundskydd om du råkar ut för en skada i samband med match, tävling, organiserad träning och även under resor till och från dessa aktiviteter. Försäkringen gäller olycksfall och inte förslitningsskador.

Grundförsäkringen omfattar ledare, tränare och funktionärer. Den ersätter nödvändiga och skäliga kostnader i samband med olycksfall eller akut sjukdom. Detta innefattar läkekostnader, merkostnader för kost och logi, tandbehandlingskostnader, samt merutgifter för hemtransport. Försäkringen gäller i hela världen vid resor inom 45 dagar.

Försäkringen gäller även deltagare vid prova-på aktiviteter.

Vid resor skyddas utövarna av sina hemförsäkringar. Det är viktigt att veta att dessa inte täcker allt. Det finns även Idrottsreseförsäkringar som säkerställer att alla aktiva i en grupp har bra skydd. Mer om Idrottsreseförsäkringen får du veta hos Folksam.

Tänk på att:

Vid resa inom EU ha med dig Försäkringskassans intyg (E111).
Den ger dig rätt till samma vård som EU-landets medborgare har.
Ditt resgods och värdehandlingar du har med dig på resan är inte
försäkrade genom RF
Ha alltid en egen hemförsäkring med reseskydd och kontrollera att ditt hemförsäkringsbolag inte gör undantag för idrottsresor.
Om du skadar dig i utlandet kan du få hjälp av SOS-international i Köpenhamn. De kan ordna hemtransport och nödvändiga betalningsgarantier. SOS ordnar också bästa och mest ekonomiska transport på platsen. De kan även ordna ditresa för anhöriga vid allvarliga incidenter. Vid resa i USA är det Intercontinental Corporation som du kontaktar.

Säkerhet på isen

Hjälmar

Hjälm är obligatoriskt upp till 15 års ålder och en stark rekommendation till alla över 15 år.

Alkohol

Alkohol under curlingaktivitet, eller påverkade människor på isen är inte tillåtet enligt Svenska Curlingförbundet. Informera era medlemmar och deltagare i Prova-på aktiviteter att de endast får gå ut på isen i nyktert tillstånd.

Första hjälpen

Se till att er hall har ett fullgott första-hjälpen set tillgängligt och med tydliga instruktioner. Kontakta även er kommun för att undersöka möjligheten att få hjärtstartare.

Förberedelser

Reserutiner

• Utse en ansvarig ledare med mobiltelefon och meddela numret till alla deltagare, samt någon hemmaansvarig.
• Utse en hemmaansvarig och meddela kontaktuppgifter till alla deltagare
• Resplan: Färdsätt, färdväg, övernattning, och resans program
• Beräknad tid för avresa, ankomst och hemkomst
• Ange resebolag, förare, privatförare med telefonnummer
• Om ni använder minibuss: Tänk på att föraren behöver ha rätt kompetens.
• Skriv en deltagarförteckning inklusive adress, telefonnummer, sjukdomar och allergier, samt uppgifter om hemmaansvarig. Ge resenärerna två exemplar.
• Ett att ta med och ett att lämna hemma.
  Minst ett exemplar av deltagarförteckningen förvarar ni på en plats som är känd av styrelse och personal.
  Meddela alltid förändringar till hemmaansvarig.
• Vid boende på skola behöver ni göra kontroller så att det finns två utrymningsvägar. Det ska finnas brandvarnare och brandsläckare. Skaffa gärna en egen portabel brandsläckare. Tillåt inte levande ljus och fundera över risken för smygrökning.
  Gå noga igenom med gruppen vad som gäller vid en eventuell brand.

Kurser/utomhusaktiviteter

• Utse ansvarig ledare. Ledaren fördelar arbetet med att ringa 112, sätta in första hjälpen, notera händelseförlopp, lugna deltagare och möta utryckningsfordon. Läs mer under avsnittet svårare olycka eller dödsfall.
• Utse en ställföreträdande ledare
• Utse samlingsplats
• Deltagarlista med eventuella sjukdomar och närmaste anhöriga
• Kolla närmaste vårdcentral, telefonnummer och öppettider i fall av mindre skador
• Kolla närmaste akutsjukhus
• Se till att alla kan adressen
  

Krisen har kommit

Möte om vad som har hänt
Samla krisgruppen och börja med att fastställa vad som säkert kan konstateras. Besluta om vad som ska göras, av vem, samt när och tid för uppföljning.

Skriv protokoll av mötet
Starta en journal över händelser och insatser
Utvärdera och följ kontinuerligt upp insatserna
Informera öppet, sakligt och tydligt
Vid olycka kontaktas polisen som har informationsansvar gentemot allmänheten.
För att undvika onödiga spekulationer bör den lokala föreningen informeras så snabbt som möjligt.

Svårare olyckor/dödsfall

• En person ansvarar för arbetsfördelningen och utser:
• En eller två personer som tar hand om den skadade
• Lämna aldrig den skadade ensam
• En person larmar och möter uttryckningen.

Följande uppgifter ska lämnas:

• Vem är du som ringer?
• Vad har hänt?
• Var har det hänt?
• Om platsen är svår att hitta, berätta var du kan möta räddningspersonalen på vägen?
• Hur många är skadade?
• När hände det?
• En tar hand om övriga i gruppen och informerar om vad som hänt
• En tar hand om press och polis
• En följer med till transporten och till olycksplatsen
• En följer med transporten till sjukhus
• Informera krisgruppen hemma, samt informationsansvarig i förbundet.
  

Rån, inbrott och hot

Många föreningar bedriver kioskrörelse och uthyrning eller andra former där kontanter finns i omlopp. Se till att det finns förebyggande säkerhetsrutin och rutiner vid rån och inbrott. Placera anvisningarna om vad som ska göras väl synlig i lokalerna.

Om det sker, gäller det först att ta hand om drabbade personer. Följ delar av ”Insatser efter svårare olycka eller dödsfall.” Polisen ska alltid kontaktas. Stäng lokalen och samla vittnen.

Läs även avsnittet om ”Krisreaktioner.” På så sätt kan ni stötta dem som får reaktioner på händelsen. Avgör även om media ska kontaktas.

När det gäller hot mot medlemmar, ledare, anställda eller egendom ska detta alltid polisanmälas. I de fall de inblandade inte vill det, bör juridisk hjälp anlitas.

Insatser efter olycka eller dödsfall

Skicka inte hem deltagarna. Samla gruppen på en plats där ni får informera om vad som hänt.
Informera sakligt om vad som hänt. Spekulera aldrig om händelsen och dess orsaksförlopp
Ge god tid för frågor och samtal. Förvänta dig olika reaktioner från alla och tillåt det.
Förebred deltagarna på att det är helt normalt med rekationer efteråt.
Uppmana dem att berätta för föräldrar/anhöriga om vad som har hänt.
Om det är övernattning: Kalla till återsamling direkt dagen därpå.
Informera krisgruppen så att informationen kan spridas.
Vid olycka: Kontakta anhöriga, klubbledare, förbund och eventuella motståndare.
Vid dödsfall är kontaktandet en uppgift för polis eller sjukhus
Diskutera behovat av en präst eller andlig ledare.
Låt sådant som påminner om den som avlidit vara orört för en tid framåt. Att ta bort saker för att minska sorgebearbetande får ofta motsatt effekt.
Ritualer är viktiga i sorgearbete.
Stöd stödjarna: Allvarliga händelser kan ta hårt på krafterna.
Ordna dryck och förtäring
Ställ in träning och ordna istället samling för att bearbeta händelserna.
Följ de drabbade hem. Låt dem inte köra bil.
Vid dödsfall är det polis eller sjukhus som ska kontakta närmast anhörig. Kontakta anhöriga när du vet att de fått budet.
Vid dödsfall utomlands ska UD kontaktas. Ta även hjälp av svenska ambassad om sådan finns i närheten.
Förhållningssätt: Stöd människors egna läkningsresurser. Försöka aldrig ge tillbaka det som är förlorat. Låt individen fritt få uttrycka sina känslor.
Se till att den drabbade har sällskap. Försök inte trösta. Något som menas väl kan lätt förvandlas till hån istället för tröst Hjälp att sörja snarare än att trösta.
Var nära och närvarande. Våga visa sorg och bestörtning
Lyssna aktivt. Det finns inga välmenande råd som hjälper. Däremot att lyssna, ta in och bekräfta.
Acceptera vrede och aggression så länge de inte orsakar ytterligare skada.
Sök kroppskontakt. Hålla handen eller kramas hjälper när det inte finns ord.
Var inte rädd för gråten. Det är kroppens sätt att uttrycka en stark känsla.
Hjälp med orden. Fråga försiktigt hur det var, vad som hände och hur det kändes.
Det är ett sätt att få bearbetning av sorgen, att klä den i ord.
Svik inte. Se till att finnas kvar. Lämna telefonnummer och visa att ni är beredda att fortsätta samtalet när som helst.
Återkom. Ta ansvar för att höra efter hur de drabbade mår och se till att träffa dem.
Ge det tid. En del av bearbetningen kan vara att älta. Tillåt det.
Var dig själv. Du behöver inte försöka vara psykolog, kurator eller präst. Det som behövs är medmänsklighet, medkänsla och omsorg.
Försök skaffa eget stöd så att hjälpen inte blir för betungande för dig själv.
När det gäller anhöriga:

Försök att vara på plats så snabbt som möjligt eller se till att finnas annan anhörig som kan göra detta. Vid dödsolycka behöver det ske efter att polis har underrättat de drabbade.
Var en bra lyssnare
Kontakt andra anhöriga om den drabbade inte orkar själv.
Avlasta anhöriga gentemot media och andra personer.
Hjälp till att kontakta myndigheter.
Bistå med småsaker som att handla, ringa arbetsplatsen och så vidare.
Vilka övriga behöver stöd? Vänner? Klubbledare/medlemmar/förbundsledare

Efterbearbetning

Håll kontakten inom gruppen, både aktiva och ledare
Håll koll på varandra. En person som inte hör av sig kanske har klarat krisen bra, men frånvaro kan också bero på djupare kris.
Stötta varandra
Håll kontakten med anhöriga
Diskutera insatserna med inblandade och notera nya åtgärder
Minnesstund: Fundera på vilka som ska bjudas in och vad som förväntas. I allmän het behövs en avskild plats där ni kan spela lugn musik och tända ljus. Själva olycksplatsen utgör ofta mötesplatsen. Tänk på att det kan vara utomhus och att det då kan vara svårt att skapa avskildhet.
Anlita gärna en präst eller en annan andlig ledare för minnesstunden. De kan bidra med råd och anvisningar för mötet, även om de inte medverkar. Beakta behovet av rätt andlig ledare beroende på religion.

Krisreaktioner

När någon utsätts för en mycket svår påfrestning eller en traumatisk händelse är det vanligt att reagera med en så kallad psykisk kris. En psykisk kris tar olika lång tid för olika personer att komma igenom, även om det är en övergående process. Det finns två stadier:

Akuta reaktioner: Chockreaktioner som varar från ett ögonblick till några dagar efter händelsen.

Detta kännetecknas av ett förändrat tillstånd av medvetande. Både det som hänt och det som händer tycks overkligt. Personen värjer sig mot att ta in det som hänt i medvetandet.

Andra vanliga reaktioner är obeslutsamhet, ilska, förvirring och gråt. Kroppsliga symptom kan vara yrsel, illamående och hjärtklappning. Ofta förvrängs minnesbilden och tidsuppfattning.

Efterverkningar: Kan komma omedelbart efter chocken men också fördröjas väsentligt. Ofta tonar efterverkningarna ut efter tre till fyra veckor, förutsatt att det funnits möjlighet att bearbeta händelsen. Exempel:

• Påträngande minnen av händelsen.
• Insomningssvårigheter, sömnrubbningar, mardrömmar.
• Minnes- och koncentrationssvårigheter.
• Trötthet, nedstämdhet, depression och ångest.
• Skuld- och skamkänslor.
• Fobiska reaktioner (exempelvis rädsla för att åka buss).
• Återupplevelse av tidigare traumatiska händelser.
• Förhöjd vaksamhet och ständig alarmberedskap.
• Stark vrede, överspändhet.
• Ändrade livsvärderingar.
• Störningar i arbets-, vänskaps- och familjerelationer.
• Kroppsliga stressrelationer som hjärtklappning, huvudvärk, magont, yrsel eller svettningar.

Utvärdering

Ett par veckor efter krisen eller olyckan ska krisgruppen utvärdera insatserna. Låt någon intervjua ett par inblandade personer i förväg. Gå igenom journalerna och sammanfatta händelsen. Värdera insatserna och diskutera hur krisplanen fungerade.

Övrigt

Polisförhör

Polisen har ansvaret att reda ut om ett brott begåtts vid olyckor, rån och överfall. Kom ihåg att det inte behöver vara ett översåtligt brott utan kan bero på bristande rutiner. Om en olycka inträffar i arbetet kan även frågan om arbetsskada uppkomma. Polisen har dessutom informationsansvar gentemot allmänheten.

Innan ett förhör inleds är polisen skyldig att uppge varför den kallade förhörs. Om hen är vittne eller misstänkt för brott. Istället för förhör direkt vid olycksplatsen är det bättre att polisen får återkomma när känslor och chick har lagt sig. Då är det bättre förutsättningar för en korrekt beskrivning av händelseförloppet. Var saklig och svara på polisens frågor. Undanhåll inga relevanta uppgifter och undvik att spekulera i eventuell skuld, även om det är lätt att känna sig medskyldig

Att vara vittne är oftast en stor påfrestning. Den som blir kallad till förhör har rätt att ta med sig en person som stöd. Stödpersonalen bör vara någon som inte själv kan komma att förhöras i utredningen. En god regel är att alltid ha en stödperson, som gärna får vara jurist.

Kontakt med media

När krisen är framme kan det kännas oviktigt att behöva tänka på massmedia. Kom ihåg att ni som ansvarar för föreningen är språkrör för er organisation. Ni kommer behöva bry er om media för att undvika spekulationer som försvårar situationen. Ni har även stort ansvar för organisationens trovärdighet. Kom ihåg att det finns ett ömsesidigt beroende mellan er och journalisterna. Respektera journalisterna och inse att de har sina roller.

För det finns scenarion som kan vara rent förödande för en klubb. Det förtroende som byggts upp raseras snabbt och det kan vara mycket svårt att vinna tillbaka det. Därför behöver ni förbereda er organisation.

Allmänna råd:

• Informera. Propagera aldrig.
• Håll er till fakta. Spekulera aldrig.
• Erkänn det uppenbara och det negativa. Det skapar förtroendet. Berätta vad ni gör för att lösa problemet eller andra åtgärder.
• Fatta dig kort.
• Vill du inte besvara fråga så berätta varför. Undvik ”Inga kommentarer.”
• Sätt händelsen i perspektiv. Exempel: ”Detta är allvarligt, men det tränar tusentals aktiva och antalet skador och olyckor är väldigt sällsynta.”
• Diskutera tänkbara kriser ur ett medieperspektiv. Identifiera tänkbara frågor och kom överens om svaren.
• När journalisten ringer dig är det viktigt att du ber om källan ifall ett påstående är en nyhet för dig. Uttala dig inte förrän du själv har haft möjlighet att kontrollera uppgiften.
  I vilket fall som helst kan det vara bra att be om fem till tio minuter innan du ringer upp journalisten. Då hinner du fundera över följande:
• Vad vill journalisten?
• Vem är rätt person att intervjua? Behöver du samråda med någon annan?
• Vad vill du få ut i form av fakta, budskap, argument?
• Skriv stolpar
• Ha fakta tillgängliga.
• Undvik fackspråk.
• Tänk på att intervjuer i radio- och tv oftast är en och en halv minut långa.
• Förbered dig på att hinna säga det viktigaste.
• Om det blir läge för intervjuer i radio och TV kan du kontakta medieansvarig hos curlingförbundet innan intervjun eller innan du pratar med journalist.
  Där kan du få den uppbackning du behöver.
  

Kontakter och länkar

Viktiga adresser
Folksam
SE-106 60 Stockholm, Sverige
+46 8772 60 00
Folksam.sport@folksam.se

SOS International a/s
Nitivej 6
DK-2000 Fredriksberg, Danmark
+45 70 10 50 50
sos@sos.dk

Intercontinental Corporation
135 North Pensylvania street, suite 770
Indianapolis, Indiana 46204 USA
1-800-962-6831 (inom USA, exklusive Indiana), 317-637-6634 (Inom staten Indiana)

Övriga länkar

Trygga idrottsmiljöer: http://iof4.idrottonline.se/ImageVaultFiles/id_43822/cf_394/Skapa_trygga_idrottsmiljoer_webb_rev_nov_2013.PDF
Försäkring för curling: http://www.folksam.se/forsakringar/idrottsforsakring/curling
Svenska livräddningssällskapet:www.sls.se
Bris:www.bris.se
Rädda barnen:www.rb.se
Krisinformation:www.krisinformation.se
Risker i hemmet: http://www.dinsakerhet.se/

Kontakter för råd i planeringsarbete:
Jörgen Kalmendal:
Psykolog och konsult. Jorgen.kalmendal@chello.se, 0708 91 49 49

Folksam: Lars-Inge Svensson, folksam.sport@folksam.se, 08 772 87 14
RF, Urban Dahlberg: urban.dahlberg@rf.se, 08 699 61 11